Att känna sig ut och in, rätt och fel på samma gång

Jag skriver, raderar, skriver igen och raderar...rädd för hur jag ska uppfattas. Rädd för att vara ärlig inför mig själv. Rädd för att inte kunna uttrycka mig. Rädd för tårarna. Rädd för att livet ska rämna. Rädd för att om jag skriver ner det blir det på riktigt. Rädd för alla fel beslut jag tagit. Rädd för att inte kunna kontrollera mina känslor. Rädd för den jag är just nu, just idag.

För sanningen är, att jag är en sån där. En sån som inte kunde kontrollera mig. Som varit gift i över tio år utan att ens varit attraherad av en annan man. Som helt plötsligt träffade någon annan som slog an något annat i mig. Som fortfarande älskar min man, men attraktionen till den andre går inte att blunda för. Som börjat skilja på attraktion, sex och känslor. Som lever något slags dubbelliv. Som börjat prata med sin man om öppet äktenskap, hur skulle det funka? Är det värt det? Betyder det att vi inte älskar varandra, men vad betyder det då? Som vill ha kvar kakan och ändå äta den. En sån där...som jag aldrig trodde att jag skulle bli.