Jag borde blunda mer, jag borde göra mer dumt Jag borde börja ligga runt.

För ett år sedan var hela företaget iväg, jag och B var på den lägsta punkten någonsin. Jag var så nära skilsmässa jag någonsin varit. Jag kände mig trängt och missförstådd. B var otroligt arg för att jag skulle iväg och jag som hade en viktig roll på eventet kände att han inte stöttade mig- i något. Vi var så jävla trasiga och jag var arg. Dessutom hade jag och J haft ett av många samtal veckorna innan om att vi inte borde göra något mer. Jag kände mig nog övergiven av alla. Jag sov dåligt och jag var i otakt med mitt liv.

Eventet blev lyckat och på kvällen hade vi en stor gemensam middag och fest. J och de andra cheferna hade blivit tillsagda av högste chefen att alla måste ta det lugnt och lägga sig tidigt. Visa gott föredöme. Jag visste inte detta förrän efteråt och känner mig ratad och lite irriterad. Tycker att vi borde ta alla tillfällen som ges, iallafall att prata. Men han var försiktig och jag fattade som sagt inte varför - då.

Vi andra tog det inte så lugnt. Men det var absolut inte över gränsen. det var drinkar, gitarrer, sång och kramar. Jag var på väg till mitt rum när jag möter Y.

Y är ett yrväder och vi har alltid haft ett gott öga till varandra. Med honom är det mjukhet, skratt och djupa samtal. Vi har alltid varit lite fysiska men aldrig kysst varandra eller så. Det visade sig också efter ett tag att han och J var bästa vänner vilket gjorde att jag verkligen backade undan och fram till det här tillfället hade det varit väldigt platoniskt. Y är också en person som alla vet är väldigt mysig och tycker om att vara nära så det har liksom aldrig varit en grej.

Y tycker iaf att vi ska gå till hans rum och prata...jag är så kissnödig att jag håller på att dö och följer egentligen bara med därför. Men vi landar i soffan och en timmes snack blir till tre och vi pratar. Han frågar och undrar och drar väl ur mig vilken relation jag och J har. Han visste redan, det fattade jag ju. Och jag var arg och sårad. Han kysser mig och jag undrar varför? Han säger Jag har alltid undrat hur det skulle vara att kyssa dig, och nu vet jag. Det var fint. 

Och jag tog ett beslut som kändes ofarligt då. Jag och B var överens om att vara mer fria. Så jag låg med honom, det kändes ofarligt tills jag insåg att jag legat med två bästa vänner, och den ena var jag inte på god fot med riktigt. Så jag skämdes, men Y är fin och han gjorde det klart att vi är ok. Och vi var överens om att detta stannar mellan oss. Vilket det såklart inte gjorde, jag borde vetat bättre.